Det syntes att det var tradition. Det kändes som hela byn samlats i hamnen, alla generationer samsades om solen och medan någon satt och spelade och sjöng ritade några små konstverk över hela hamnplanen med gatkritor. Samtidigt visslade mljökskummaren i den coffeetruck som stod parkerad på kajen. En coffeetruck som givetvis hade allt från espresso till kaffelatte.
Anledningen till att vi åkte just till Svaneke var för att besöka Johan Bülow’s lakritsfabrik och granne med den låg en glashytta. Så all shopping hittills har bestått av lakrits, men lakrits av världsklass. Jag som inte ens gillar lakrits men vad gör man inte för den man älskar?
