Påsk i fjällen skiljer sig ganska mycket från min vardag. På vardagarna händer det något nytt och kommer nya utmaningar varje dag men här är det som Måndag hela veckan, ni vet filmen med Bill Murry. Vi äter frukost och skyndar oss ut i backen, vi dricker varm choklad och åker hela dagen för att sedan varva ner i bastun och spela bondespelet medan lamporna lyser upp pisten utanför fönstren.
Idag däremot har påsken anlänt på riktigt och många många fler skidåkare med den så idag är första dagen som det faktiskt är lite kö i liftarna. Tänk vad lätt det är att ta föregivet att man kan åka om och om igen utan att vänta och så fort det kommer folk tycker man att det är oerhört frustrerande…
För att toppa köerna så har jag åkt på förkylningen från hell men feber och frossa och allt det där som hör till. Varför blir det alltid så när man blir ledig?
